Efter Expressens avslöjande av hur justitierådet Göran Lambertz kollaborerar med de mest utpekade skurkarna i fallet Thomas Quick, har Lambertz förbrukat allt förtroende och måste därför bort. Hans agerande för tankarna till Machiavellis Fursten, som inte skyr några medel för att bita sig fast vid makten genom svek, lögner och hyckleri. Han har dessutom brutit mot domareden.
I förordet till den första svenska utgåvan av Machiavellis Fursten, skrev Hjalmar Bergman ”Författaren har givit sina läsare ingenting mindre än ett porträtt av människan: Bilden är så väsentlig att man kan påstå, att den har samma födelseår som människan och den torde få samma dödsår”. Förordet citerades senare av Vilhelm Moberg i Min svenska historia – Från Engelbrekt till Dacke. Det var också Moberg som på 1950-talet myntade begreppet rättsröta.
I rättsrötan kring fallet Thomas Quick/Sture Bergwall utökas nu rötan till justitierådet, Göran Lambertz, som påstår att domarna mot Bergwall var ”bra” eller i något fall ”ganska bra”. Hans mailkonversation med de övriga huvudinblandade, Krister van der Kvast, Seppo Pentinen, Gubb Jan Stigson samt sin vän Claes Borgström, visar med all önskvärd tydlighet att Lambertz brutit mot den domared som återfinns i Rättegångsbalken och som i sin helhet lyder:
”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.”
Men istället för att följa domareden och hålla sin mun flaxar nu Lambertz omkring som en skadskjuten fågel, efter att 2006 som Justitiekansler påstått att inga fel begåtts i fallet. När så framlidne Hannes Råstams avslöjande bok ligger på topplistorna flaxar den kontroversielle Lambertz omkring för att försöka skydda sig själv och sina vänner som han kollaborerar med. Ty sådant är hans svek.
Efter Expressens avslöjande 19 september finns det ingen annan väg än att Lambertz skiljs från sitt höga ämbete. För så solkat är nu hans namn och yrkesroll som högst uppsatt domare i det här landet.
I Högsta domstolen är det praxis att man inte kommenterar sina eller andras domar och det ligger nu en stor fara i att Lambertz lägger sig i det pågående resningsförfarandet. Därför är det ytterst märkligt att domstolens ordförande, Marianne Lundius, inte satt ner foten och hindrat Lambertz från att lägga sig i rättsrötan kring Quick/Bergwall. Eller är det motsatsen som gäller; att hon i tysthet håller med Lambertz?
Vi hade samma problem i fallet Catrine da Costa, som till slut avgjordes i Högsta domstolen, där Lambertz varit mycket frispråkig som Justitiekansler och där han nu mellan skål och vägg kunde säga vad han ville och påverka de justitieråd som till slut avgjorde fallet.
Justitieråden i Högsta domstolen är egentligen en ganska illuster samling, där de flesta har erfarenhet som sakkunniga i något departement, vilket i praktiken betyder att rågången mellan de klassiska maktsfärerna, lagstiftande, verkställande och dömande, i en demokrati är bruten. I våras utnämndes till och med en känd advokat och affärsjurist till justitieråd.
Hela tillsättningsförfarandet är politiserat, då det är regeringen som utnämner alla domare efter förslag från den delvis politiserade Domarnämnden. Där sitter nämligen två riksdagsledamöter.
Sedan 2006 har den borgerliga regeringen tillfört rättsväsendet 10 miljarder och lovar i den kommande budgeten ytterligare 1.5 miljarder. Men har vi sedan dess fått ett bättre rättsväsende? Svaret är ganska givet.
Machiavellis Fursten från tidigt 1500-tal handlar om svek, bedrägeri, lögn och hyckleri för att bibehålla makt och inflytande. Och det är precis sådant Göran Lambertz nu ägnar sig åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar